Ja, det gjorde jag. Inte bokstavligt talat dock, utan figurativt. Någon SD-slyngel har varit och fördärvat mitt brevinkast med SD-propaganda - bestående av ett reklamblad på vilket Jimmie Åkesson står och ler. En text finns också: Föga förvånande är det invandring som målas upp till det största problemet i Sverige.
Jag kan erkänna att det finns problem med invandringen, men jag delar inte SD:s syn. Det är inte invandrarna det är fel på, inte ens på de som kommer från muslimska stater. Felet ligger inte heller i att vi tar in betydligt fler än andra länder. I grund och botten har problemen uppstått genom den isolering som våra politiker skapade från början. Segregation alltså. Det andra är att integrationen fungerar dåligt, och då menar jag integration - inte assimilation. Nu orkar jag inte gå in på det, jag är hungrig och min tonfisksallad väntar på mig, men det här förklarar det i sin enkelhet. Immigranter behandlas som skit, som statistik och bollas mellan olika myndigheter - under tiden de väntar på besked får de heller inte arbeta, utan måste leva på bidrag.
Totalt jävla vansinnigt. Nåja, det värsta med SD är inte deras invandrings- eller integrationspolitik. Det största felet med SD är det bakåtsträvande, det förskräckliga romantiserandet av ett Sverige som ingen av partiets medlemmar är gamla nog att ha kunnat upplevt - men framför allt deras urkristna förhållning till saker och ting.
Det är ett parti i vår samtid, men har ett partiprogram från dåtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar