Fladderbloggare?

Ja, faktiskt. Det här var inte min grej, så ja, ner i skiten igen.

Humbug

Det finns massor att skriva om, men jag har ingen lust. Eller jo, jag har lust men saknar fokus.

Självmordsförsök?

Sämsta valaffischen?

Det är nog mer chansen att vinna, än den kungliga tennishallen som lockar.

Aja.

Söndag, vilodagen

På den sjunde dagen vilade Gud, är den klart bästa passagen i hela bibeln. Den har gett fog för ett påbud, om att man på söndagar inte får arbeta. Att man ska vila. Och vila, det gör jag så gärna. Är förövrigt fortfarande mör. Det kommer inte heller bli någon alkohol på ett bra tag nu.

Tänkte strax kolla på The Hitcher, har faktiskt inte sett den och skäms lite för detta. Den har onekligen lite kultstatus, inte minst pga Rutger Hauers välrenommerade prestation. Nåja.

Det small inte alls igen

Verkligheten kom ikapp; jag är inte 18 år längre. Två-dagars är för mycket, jag klarar inte av det - i synnerhet inte när jag super till kl 6 på morgonen och bara tilldelar mig själv fem timmars sömn. Att det är så in åt helvete fuktigt hjälper inte heller. Fy fan, fy fan och fy fan.

Jag syndade istället och hasade till affären för lite chips. Så jävla idiotiskt men så jävla gott - ibland vinner smaklökarna över förnuftet.

Ser att Sleepers går på kanal 6. Mycket bra film, men är inte upplagd för den (även om Kevin Bacons enorma prestation som grisig vaktchef på ett ungdomsfängelse är värd all uppmärksamhet). Vill läsa men mina ögon är för trötta, vill lyssna på musik men jag har ont i huvudet - det får alltså bli en film, men något lättsamt, t ex som den sågade Killers.

Det enda säkra är att jag kommer belägra mig i soffan och tycka synd om mig själv. Och känna mig gammal.

Åhå

Kl. 11:00. Vaknar upp i förmiddagsdimman av alkoholångor. Märker att jag ligger i en främmande soffa; ja, just ja, det blev efterfest igår. Väldigt underhållande. Börjar känna efter, bakis eller fortfarande full, bakis eller fortfarande full?

Fortfarande full.

Reser mig sakta, vinglar till lite och rycker upp altandörren... Kliver ut och får en rejäl dagsedel av värmen. Det är i sådana stunder jag önskar att jag drack kaffe. Herregud. Herre. Jävla. Gud.

Tände en cigarett, snackade med andra halvdöende. Höll ut ett tag till. Begav mig sedan till min gode far och hämtade öl, för att slutligen krypa hem. Nu sitter jag här och skriver, har en inneboende jordbävning i mitt huvud, är lika blöt som en nyligen använd disktrasa - men det var fan värt det. Gratisfestival och allt. Trevligt folk och så såg jag ett underbart band: Kogo. En blandning mellan Deftones och TooL. De finns bara på Spotify dessvärre, men det är åtminstone något.

Nåja, nu tror jag det är dags att inta soffan, få lite ögonstimulering från teven och förhoppningsvis lite sömn. Måste ladda om, det smäller ikväll igen. 

Humorfredag!

Datorhaveri

Virus-Felsäkert läge-Fail-Ominstallation av Windows-Victory.

Jag trampade på Jimmie Åkesson

Ja, det gjorde jag. Inte bokstavligt talat dock, utan figurativt. Någon SD-slyngel har varit och fördärvat mitt brevinkast med SD-propaganda - bestående av ett reklamblad på vilket Jimmie Åkesson står och ler. En text finns också: Föga förvånande är det invandring som målas upp till det största problemet i Sverige.

Jag kan erkänna att det finns problem med invandringen, men jag delar inte SD:s syn. Det är inte invandrarna det är fel på, inte ens på de som kommer från muslimska stater. Felet ligger inte heller i att vi tar in betydligt fler än andra länder. I grund och botten har problemen uppstått genom den isolering som våra politiker skapade från början. Segregation alltså. Det andra är att integrationen fungerar dåligt, och då menar jag integration - inte assimilation. Nu orkar jag inte gå in på det, jag är hungrig och min tonfisksallad väntar på mig, men det här förklarar det i sin enkelhet. Immigranter behandlas som skit, som statistik och bollas mellan olika myndigheter - under tiden de väntar på besked får de heller inte arbeta, utan måste leva på bidrag.

Totalt jävla vansinnigt. Nåja, det värsta med SD är inte deras invandrings- eller integrationspolitik. Det största felet med SD är det bakåtsträvande, det förskräckliga romantiserandet av ett Sverige som ingen av partiets medlemmar är gamla nog att ha kunnat upplevt - men framför allt deras urkristna förhållning till saker och ting.

Det är ett parti i vår samtid, men har ett partiprogram från dåtiden.

Första

Den första meningen avklarad, nu. Känns bra.

Solen tappar balansen betydligt tidigare nu; det har redan börjat skymna. Behagligt, tycker jag. Vill ha det så: Ljust på dagen och mörkt på kvällen.

Maten puttrar i pannan - köttfärssås - som ska bli matlåda. Paprikan ska i alldeles snart. Grön paprika. Varför, kanske ni undrar? Jo, den utgör en färgkontrast i sammanhanget och man äter ju tydligen med ögonen också - det är åtminstone vad de välbetalda kockarna på tv säger. När maten är klar tänkte jag avrunda dagen med en film och till sist somna gott, förhoppningsvis få sova ut, vakna tidigt och dra av en power walk innan jobbet.

Nu inser jag att detta var en usel introduktion, fan, inte ens ett försök till det. Inte blev det något spektakulärt heller. Vi kan därmed likna denna första bloggpost vid ett alkoholpräglat one night stand, som slutar med invärtes sädesuttömning, då mannen saknar kondom och då inga dagen-efter-piller går att få tag på. Samtidigt som både mannen och kvinnan har nått kulmen av fertilitet.

Nej, kanske inte så illa. Den här bloggen kommer i alla fall inte få så ödesdigra konsekvenser.